Vattnet kommer! Att bo och leva i ett föränderligt landskap
Foto: Lovisa Jones

Vattnet kommer! Att bo och leva i ett föränderligt landskap

Text: Lovisa Jones Publicerad: 1 december 2016
Havet stiger till följd av ett varmare klimat. Hur kommer det att påverka våra kuster och hur lång tid kommer det att ta? Och hur ska samhället hantera ett landskap i förändring? Forskare vid SLU Alnarp och Lunds universitet belyser dessa frågor i den pågående utställningen Vattnet kommer på Form/Design center i Malmö.

2012 inledde Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur vid SLU Alnarp, forskningsprojektet Inför hotet om stigande havsnivåer – planering och design av ett föränderligt landskap, tillsammans med Tomas Germundsson, professor i kulturgeografi vid Lunds universitet och Kristina Blennow, professor i planering vid SLU Alnarp. Utgångspunkten har varit att beskriva hur samhället hanterar de stigande vattennivåerna längs kusterna och vad det innebär för t ex boendemiljöer och infrastruktursatsningar, och att hitta alternativa vägar till utformningen av en föränderlig och osäker fysiska miljö. Projektet har kunnat urskilja hur kommunerna kommunicerar klimatförändringarna, hur invånarna värderar sitt landskap och vilka alternativa kommunikationssätt som kan användas för att skapa en uthållig framtid.

Foto: Lovisa Jones

I en sandlåda kan besökarna forma sitt eget kustlandskap med hjälp av deltasand. Foto: Lovisa Jones

– Planeringsarbetet på såväl regional som kommunal nivå är splittrat. Det råder en stor osäkerhet kring hur det stigande havet ska hanteras, vad som faktiskt väntar och när det kommer att inträffa, säger Carola Wingren och lyfter kunskap, mångsidig kommunikation och förståelse för landskapets betydelse och värde som nyckelfaktorer för utvecklingsarbetet.

Utställningen på Form/Design center ska fungera som en plattform för att lyfta frågorna kring de stigande havsnivåerna och utveckla diskussionen om stigande havsnivåer. Med hjälp av bland annat miniatyrmodeller, diagram, kartor, illustrationer, studentprojekt och faktiska problemlösningar, lokalt som internationellt, ska vi förstå orsakerna bakom för att sedan acceptera de oundvikliga förändringarna och få möjlighet att sörja det förlorade landskapet. Slutligen ska vi, utifrån en förnyad relation till havet och ett mer dynamiskt förhållningssätt, agera och låta landskapsprocesserna bli en del av planeringen och utformningen av kusterna.

Foto: Lovisa Jones

Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur, SLU Alnarp, guidar på Form/Design center. Foto: Lovisa Jones

– Det vi vet är att vattnet kommer och hela samhället kommer att påverkas på olika sätt: naturen, staden, odlingslandskapet och skogen. Vi presenterar inga svar på hur mycket eller hur snabbt, för vi vet inte exakt vad som händer i framtiden. Vi utgår däremot från den internationella klimatpanelens två möjliga scenarier, där havet stiger från en halvmeter till en meter under de kommande 100 åren, berättar Carola Wingren.

Hon har stått för en konstnärlig infallsvinkel i projektet och drivit ett  undersökande arbete om erosion vid den skånska Öresundskusten, tillsammans med en landskapsarkitekt, en koreograf och masterstudenter i landskapsarkitektur. Resultatet gestaltades i en performance i Höganäs i februari 2014.

– Det kan vara svårt att ta till sig långsamma förändringar. Genom att gå kustlinjen och dansa vågornas kraft ville jag att  studenterna kroppsligen skulle förstå klimatförändringarnas effekter på kustlandskapet, för att sedan känna ett ansvar för att lösa problemen som de innebär, berättar Carola Wingren.

– Vi pratar om klimatanpassning. Vi måste förstå och agera, men också acceptera. Sorgeprocessen är en viktig del i det här, säger Carola Wingren, men menar samtidigt att vi ska se de stigande vattennivåerna som ett hot som vi kan göra något åt.

Och alla måste bidra i det arbetet.

– De flesta tror nog att de inte är berörda, men alla måste ta sitt ansvar i det här. Du och jag när vi köper eller bygger hus. Planerare och beslutsfattare behöver fundera över sina metoder och hur de kommunicerar med lokalbefolkningen. Det är också viktigt att kommuner, som har olika mycket resurser och drabbas olika hårt av klimatförändringarna, samarbetar.

Foto: Lovisa Jones

Med hjälp av bland annat miniatyrmodeller, diagram, kartor, illustrationer, studentprojekt och faktiska problemlösningar, lokalt som internationellt, ska vi förstå orsakerna bakom för att sedan acceptera de oundvikliga förändringarna och få möjlighet att sörja det förlorade landskapet. Illustrationer av Sara Granér. Foto: Lovisa Jones

Carola Wingren hoppas att projektet och utställningen bidrar till mer forskning som belyser klimatförändringarna och människans hantering av dessa ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

– Jag passar på ett göra en inbjudan här till andra forskare som vill driva frågorna vidare. Vi som har jobbat med detta projektet har en hel del att erbjuda metodmässigt.

Fakta

Vattnet kommer!

En utställning om stigande havsnivåer som bygger på ett forskningsprojekt av Carola Wingren, Tomas Germundsson, Kristina Blennow. Projektet är finansierat av Myndigheten för samhälle och beredskap (MSB).

Var Form/Design center, Malmö

När 19 november 2016 – 8 januari 2017

Kurator Carola Wingren

 

 

1 december 2016
Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

DATA Databasen VetBact är ett nationellt och internationellt pedagogiskt verktyg och en kunskapsbank för studenter, lärare, forskare och allmänheten. VetBact (www.vetbact.org) har funnits allmänt tillgänglig på internet sedan 2006 och utvecklingen har hela tiden drivits av studenternas behov. Tack vare medel från VH-fakulteten så finns VetBact nu på en server vid SLU, vilket gör att den kommer att finnas kvar och utvecklas under överskådlig tid.
23 januari 2018 3
Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Linné på SLU Lövsta ligger någon mil öster om Uppsala och är en av SLU:s forskningsgårdar. Där bedrivs forskning om mjölkkor, fjäderfä och grisar. Snart tillkommer även Lövsta fältforskningsstation som har fokus på åkerns grödor. Lövsta är en klassisk plats för lantbruksforskning. Redan i mitten av 1700-talet bedrev baron Sten Carl Bielke jordbruksexperiment här. Bielke var nära vän med Carl von Linné och de båda herrarna har satt sin prägel på Lövsta som ännu kan skönjas i landskapet.
25 januari 2018 5

Twitter

Nya möjligheter i Markdata-appen https://t.co/Y2mKixR0ty @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
SLU redovisar stark ekonomi https://t.co/Do4Qe1x0FS @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Travsporten storsatsar på SLU:s hästforskning https://t.co/SI23XuiKz2 https://t.co/tLBJ6fPX9e @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, ny rapport från EPOK – Centrum för ekologisk produk… https://t.co/eNWw5GyBBF @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
Efterlyses! Innovativa idéer från yrkesfisket som kan bidra till ett mer skonsamt och selektivt fiske.… https://t.co/5L8aLY3fkF @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Vaccin mot fruktade hästsjukdomen kvarka https://t.co/lL46oyagkn @_SLU via Twitter 13 dagar sedan