Viltmedicinprojekt förbättrar för vilda djur på Sri Lanka

Text: Annika Borg Publicerad: 14 maj 2014
Det vilda djurlivet är en viktig tillgång för människor i utvecklingsländer. Men förvaltningen av viltet kräver hantering som kan vara riskabel och farlig för både djur och människor. Åsa Fahlman vid SLU arbetar i ett projekt om anestesi och sjukdomsövervakning av vilda djur på Sri Lanka.

Att söva ett vilt djur är inte så okomplicerat som man kan tro när man ser naturprogrammen på TV. Det gäller att veta hur mycket av vilka substanser man ska använda, och på vilket sätt man ska handskas med djuret. Hanteringen av vilda djur för förflyttning, forskning, provtagning och märkning kan vara stressande och riskfyllt för djuren. Dessutom kan vilda djur vara reservoarer för zoonoser, det vill säga sjukdomar eller smittämnen som kan spridas mellan djur och människor.

Leopard

En leopard sövs för att få sitt radiohalsband innan den släpps ut i det fria. Under anestesin får den ögonbindel för att skydda ögonen mot uttorkning och andra skador. Adult leopard anaesthetised for radio-collaring before reintroduction back into the wild. A blindfold protects the eyes from dust and damage and bright sunshine during anaesthesia.Foto: Åsa Fahlman

– Man vill i så stor utsträckning som möjligt upprätthålla en normal fysiologisk funktion under hantering och sövning så att djuren inte tar skada, säger Åsa Fahlman.

Åsa Fahlman är veterinär och docent i viltmedicin och har arbetat i många år med vilda djur i Asien, Afrika, Nordamerika och Skandinavien. I februari var hon på den första inledande resan till Sri Lanka i ett nytt forskningsprojekt som kommer fokusera på förbättrad hantering av vilda djur och övervakning av smittsamma zoonotiska sjukdomar, för bevarande av hotade djurarter.

I utvecklingsländerna är de vilda djuren viktiga i ett ofta skört ekosystem och befolkningen är beroende av dem för inkomster genom turismen. Så är fallet med Sri Lanka, som har ett unikt djurliv med bland annat elefanter, leoparder och björnar som bebor djungeln.

En stor del av Åsas breda erfarenhet kommer väl till pass i arbetet med Sri Lanka. I samband med att djur sövs för exempelvis märkning, har hon utfört studier på deras fysiologiska reaktioner på hanteringen.

Diande elefant, Sri Lanka

Elefanter är tillsammans med klippgrävlingar, apor och människor de enda däggdjur som har sina mjölkkörtlar mellan frambenen. Elephants, hyraxes, and primates are land mammals with mammary glands between the front legs.Foto: Åsa Fahlman

– För att maximera den information man kan få när man söver vilda djur, arbetar man ofta med parallella projekt som handlar om hälsokontroll och sjukdomsövervakning, berättar Åsa.

Hjärtfrekvens och temperatur talar hur stressat djuret är och en noggrann övervakning och dokumentering är viktig för att kunna förbättra metoderna. Genom att utveckla enkla och effektiva lösningar för fältmässiga förhållanden arbetar hon för att göra hanteringen så bra som möjligt för både djur och människor.

 

Kontakt tack vare avhandling på webben

För något år sedan kontaktade den Sri Lankesiska viltveterinären Vijitha Perera första gången Åsa efter att ha läst hennes avhandling på webben via Epsilon. Avhandlingen handlar om anestesi av vilda djur, och Vijitha Perera berättade i sitt mejl att de på Sri Lanka var i stort behov av att förbättra sina metoder på området. Nu är det treåriga projektet i full gång, efter februariresans första workshop och identifiering av de lokala behoven. Provhantering och säkerhet i arbetssituationen stod också på agendan.

Åsa Fahlman, SLU

Viltveterinär Åsa Fahlman (vänster i bild) analyserar blodprov från tjockhornsfår sövt i Nevada, USA. Wildlife veterinarian Åsa Fahlman (left) analyzing blood from a desert bighorn sheep anesthetized in Nevada, USA. Foto: Avd. för viltmedicin, SLU

– Jag och min kanadensiska veterinärkollega Michelle Oakley mötte så mycket entusiasm på Sri Lanka – de har en stor törst efter kunskap och de är väldigt måna om de här djurens välbefinnande, säger Åsa.

Men på Sri Lanka har de lokala veterinärerna begränsade resurser och bristande tillgång till skonsamma anestesimedel. Det ökar risken för de djuren de hanterar – och för de människor som ska hantera dem. Utbyte mellan Sverige och Sri Lanka kommer att ske två gånger per år och nu i maj är två Sri Lankesiska veterinärerna inom projektet på besök vid SLU i Uppsala. De kommer också att besöka SVA och Kolmården.

Rusty spoted cat

En liten unge av rostfläckig katt (Rusty spotted cat) som föds upp på ett center för föräldralösa djur. Sitt gulliga utseende till trots är det ett vilt rovdjur, som avslöjas av de kraftiga tassarna med sina vassa klor – och ett förvånansvärt högt jamande. Rostfläckig katt är ett av de minsta av de vilda kattdjuren: en vuxen individ väger cirka ett och ett halvt kilo. Foto: Åsa Fahlman

Åsa betonar den ömsesidiga nyttan med projektet där de långsiktiga målen handlar om att gemensamt bygga upp kunskapen om anestesi av vilda djur och övervakning av zoonotiska sjukdomar.  Hon och hennes kanadensiska kollega ska även under projektet utbilda en stor del av Sri Lankas vilt- och djurparksveterinärer och även de ”wildlife officers” som arbetar som allt från väktare till veterinärassistenter.

– Det är viktigt att vi inte bara vänder oss till exempelvis veterinärerna, utan involverar hela kedjan av personal som arbetar med de vilda djuren. På så sätt kan vi arbeta gemensamt för att bidra till fortsatt utveckling inom viltvården.

Fakta

Projektet

Projektet (”Förbättrad immobilisering och sjukdomsövervakning av vilda djur för bevarande och hållbar förvaltning av viltresurser på Sri Lanka”) utförs i samarbete med veterinärer från University of Peradeniya, University of Kelaniya, Department of National Zoological Gardens och Department of Wildlife Conservation på Sri Lanka, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och SVA och veterinärer i Kolmårdens djurpark, samt viltveterinär från Yukon Wildlife Health och University of Calgary, Kanada.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådets program Swedish Research Links

Åsa Fahlmans doktorsavhandling "Advances in Wildlife Immobilisation and Anaesthesia" finns tillgänglig på nätet via Epsilon, elektronisk publicering vid SLU.

Summary in English

Working for wildlife health – a collaborative project between Sweden and Sri Lanka

The handling of wild animals for transport, research, sampling and management can be stressful and potentially harmful to the animals. In addition, wild animals may carry zoonotic diseases, that is, diseases that can pass between animals and humans.

- To ensure optimal care of wild animals, you want to maintain normal physiological functions to the greatest extent possible during handling and anaesthesia, says Åsa Fahlman.

Åsa Fahlman is a veterinarian and associate professor in wildlife medicine at Swedish University of Agricultural Sciences, who has spent many years working with wild animals in Asia, Africa, North America and Scandinavia. Last February, she went on her first trip to Sri Lanka as part of a new research project which aims to improve the handling of wild animals and the monitoring of contagious zoonotic diseases in order to conserve threatened species.

Wild animals play an important role in ecosystems that are often fragile and wildlife tourism is an important source of income for people in many developing countries. That is the case in Sri Lanka, which has a unique fauna including elephants, leopards and bears that inhabit the jungle.

Åsa Fahlman’s first contact with Sri Lanka was the result of wildlife veterinarian Vijitha Perera, from the Department of Wildlife Conservation in Sri Lanka, reading her PhD thesis on the anaesthesia of wild animals, available on the web through Epsilon. Together with Professor Sunil-Chandra from University of Kelaniya, and an international and a group of collaborators, Åsa Fahlman has started a three year project.

Åsa emphasises the mutual benefits of the project, as the long-term objective is to jointly generate new knowledge about anaesthesia of wild animals and the monitoring of zoonotic diseases. Capacity building is an important part of the project, and workshops for training of wildlife professionals will take place both in Sri Lanka and Sweden.

- It’s important to, in addition to the veterinarians also involve other staff working with the wild animals. That way, we can all work together to contribute to scientific development.

 

Facts:

- The project, Wildlife immobilization and surveillance of emerging zoonotic diseases for sustainable management and conservation of wildlife resources in Sri Lanka, is carried out in collaboration with veterinarians from the University of Kelaniya, the University of Peradeniya, the Department of National Zoological Gardens and the Department of Wildlife Conservation in Sri Lanka, and the Swedish University of Agricultural Sciences and the Swedish National Veterinary Institute, as well as veterinarians from Kolmården Zoo and Wildlife Park in Sweden and from the Yukon Wildlife Health and the University of Calgary, Canada.

- The project has received research funding from the Swedish Research Council through the Swedish Research Links programme.

- Åsa Fahlman's PhD Thesis "Advances in Wildlife Immobilisation and Anaesthesia" is available on-line via Epsilon, electronic publishing at the Swedish University of Agricultural Sciences.

14 maj 2014 5
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 2

Twitter

I #lucka12 tipsar vi om ett nytt flöde för kunskapen om Sveriges arter och naturvård. https://t.co/bRoWfzpKeK @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
I #lucka11 får veta mer om vikten av balans mellan täthet och rymlighet i stadsmiljöer. #SDG11 https://t.co/2A4COqe6iu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Andra advent och dags för #lucka10 i vår julkalender! Titta på prisbelönt film om minskad påverkan av skogsbruket p… https://t.co/iHfyOkaP5I @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
#Annadagen till ära så tillägnar vi #lucka9 i julkalendern till kunskap om #julbak. https://t.co/qsbVYHX3pP @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och… https://t.co/q1b2m1UBCN @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Har du koll på skogsresurserna? Öppna #lucka8 och se efter. #Riksskogstaxeringen https://t.co/mg3liepye3 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan