Viltskadecenters utbildning motverkar mytbildning
Gunnar Jansson, forskare i viltekologi, berättar om vildsvin. Foto: Anna Lundmark.

Viltskadecenters utbildning motverkar mytbildning

Text: Anna Lundmark Publicerad: 16 juni 2014
Hur många kullar kan vildsvin få per år om de utfodras? undrar en man på Viltskadecenters utbildning för viltvårdsdelegationerna.
– Två kullar inom 3 år kan det bli och medelstorleken på kullar är 4-5 kultingar. Högre siffror är mycket ovanligt eller rykten man inte ska tro på, säger Gunnar Jansson, forskare i viltekologi på Grimsö forskningsstation.
Foto: Johan Månsson.

Grågås. Foto: Johan Månsson.

Att utbildningen motverkar rykten om vildsvin, de stora rovdjuren och storfåglar (tranor, gäss, sångsvanar) lyfts fram av två deltagare under en fikarast.
– Det är otroligt bra kunskap. Vi får höra att det går framåt. Det tar död på myterna, säger Åsa Sikberg, fårbonde och representant för LRF i Mälardalen.
Mats-Ola Jonsson, turistföretagare håller med:
– Det är bra att vi får ta del av forskningen direkt och sedan kan vi sprida det i vår tur, säger han.

Åsa tyckte till exempel att det var bra att höra om vilken kunskap forskarna har om individerna i vargstammen. I Sverige går det rykten om att vargstammen innehåller hybrider mellan hundar och vargar. Men den som har inblick i forskningen kan konstatera att det inte stämmer.
– Nu får vi det från förstahandskällan och behöver inte tveka om hur det är gjort. Om någon säger något till mig som inte stämmer kan jag direkt hänvisa till forskningen, säger Åsa.

Foto: Anna Lundmark.

Mats-Ola Jonsson, turistföretagare, och Åsa Sikberg, fårbonde och representant för LRF i Mälardalen, är två av deltagarna på kursen i Grimsö. Foto: Anna Lundmark.

Viltvårdsdelegationerna från Örebro och Uppsala län har kommit till Grimsö under en dag för att gå utbildningen. Det är en blandad grupp med lantbrukare, jägare, turistföretagare och viltvårdare från länsstyrelsen. Mats-Ola Jonsson, turistföretagare, pekar på att det är bra att viltvårdsdelegationerna går utbildningen tillsammans. Annars blir det lätt jägarens perspektiv, lantbrukarens perspektiv och så vidare.
– När vi sitter och tar beslut är det viktigt att vi har samma kunskap, säger han.

Delegationerna får chans att träffa flera av forskarna som står bakom den kunskap som viltförvaltningen ska bygga på. Det är också en chans för forskarna att ta del av viltvårdsdelegationernas kunskap och synpunkter.
– Forskningen måste gå hand i hand med verkligheten. Det är lätt att säga att vi ska stängsla in fåren för att skydda dem mot rovdjuren men det kostar tid och pengar, säger Åsa Sikberg.

Gunnar Jansson föreläste om vildsvin inom förvaltningen.
– Det är roligt att träffa en sådan här grupp. Det är verkligen tredje uppgiften i kubik. Det är de som fattar beslut inom viltförvaltningen.

Men det är inte alltid lätt att föreläsa inför en så blandad grupp. Förkunskaperna varierar och ämnena är kontroversiella. Det gäller att svara diplomatiskt och hålla sig till fakta
– Ofta hörs det på frågorna vilken stol de sitter på. Ibland kan man märka att de fiskar efter att man ska säga något speciellt, säger Gunnar.
Han tror att den här typen av träffar också kan gynna forskningen, åtminstone ger det en fingertoppskänsla för vilka frågor som diskuteras ute i landet.

Fakta

Viltskadecenter utbildar många

Viltskadecenter arbetar på uppdrag av Naturvårdsverket men ligger på Grimsö forskningsstation och tillhör institutionen för ekologi. Utbildningar utgör en stor del av verksamheten, framförallt för personal från länsstyrelsen. Utbildningarna för viltvårdsdelegationerna är annorlunda eftersom det är en mer blandad grupp. Tanken är att varje delegation ska komma till dit vartannat år.

Viltförvaltningsdelegationer
Viltförvaltningsdelegation fattar övergripande beslut om riktlinjer för viltförvaltningen i länet. Där sitter representanter för olika samhällsintressen samt flera politiskt valda ledamöter.
Foto: Inga Ängsteg.

Vildsvin är en kontroversiell art på vissa håll. Här är en gräsmatta som blivit uppbökad. Foto: Inga Ängsteg.

 

16 juni 2014 3
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 2

Twitter

ISLU firar 40 år i Alnarp idag. Nicklas Bergman gör intressanta inspel om den digitala utvecklingens utmaningar.… https://t.co/NENuI3KTPA @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
Ekologiskt och bekvämt. Fredrik Fernqvist berättar om två starka trender i "Framtidens grönsaksdisk" #slu40 https://t.co/1eoqW43eKv @_SLU via Twitter 20 timmar sedan
Öppet campus i Alnarp 24 september https://t.co/CALFlTgAGQ https://t.co/pOQE9lYKSB @_SLU via Twitter 22 timmar sedan
23 snöleoparder har visat hur de lever https://t.co/oaJg3ChOuY https://t.co/vswiqZrD9w @_SLU via Twitter 22 timmar sedan
Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Landsbygdsomvandling och urbanisering i fokus på internationell SLU-konferens https://t.co/JDpVYyTGGE https://t.co/3JdMVIejc6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan