”Webben är hela institutionens angelägenhet”
Marie Liljeholm på institutionen för husdjurens utfodring och vård. Foto: Mårten Granert-Gärdfeldt, SLU.

”Webben är hela institutionens angelägenhet”

Text: Mårten Granert Publicerad: 14 september 2018
Marie Liljeholm arbetar som kommunikatör och webbansvarig på institutionen för husdjurens utfodring och vård på VH-fakulteten sedan 2008. Marie är utbildad husdjursagronom. Hennes kunskaper och goda hand när det gäller att arbeta med institutionswebben är mångbevittnad.

Institutionen var länge något av ett föredöme när det gäller att kommunicera verksamheten. HUV:en var tidig med att ha en egen institutionskommunikatör. Har du någon uppfattning om hur det kommer sig?
Det var min dåvarande prefekt som förstod vikten av extern och intern kommunikation och valde att prioritera resurser till det. Och som förstår att det inte räcker med 5–10 procent. Jag började på 20 procent, sen har jag haft allt mellan 20 och 50 procent. Min nuvarande prefekt tycker också att kommunikation är mycket viktigt och avsätter resurserna som behövs.

Du är husdjursagronom. Hur mycket hjälper dina fackkunskaper dig i kommunikationen?
Ibland kan det nog vara en fördel, att man förstår lite mer av vad texterna handlar om. Men vi jobbar ju med många olika djurslag och många ämnesområden så det är ju inte alltid jag har den ämneskompetensen. Tvärtom kan det också vara en fördel att man inte förstår innehållet. Då är det lättare att se vad som behöver förklaras och skrivas om till enklare begrepp till exempel. Många gånger presenteras ju den viktigaste och mest intressanta texten sist när forskare skriver så kan man behöva vända på det och lyfta upp det till ingressen.

Har du fått gå kurser för att utveckla ditt arbete. Att sköta en webbplats handlar ju både om ett tekniskt kunnande likväl som ett pedagogiskt. Det är inget man kan göra med vänsterhanden.
– Jag har mest gått på interna utbildningar inom SLU för att fortbilda mig. Sen har jag ett stort intresse för webbarbete och tycker det är väldigt roligt. Då är det lätt att bli engagerad och lära sig mer i arbetsprocessen. Sen är det ju väldigt att bra att ha andra att diskutera tekniska lösningar med. Förutom webbredaktionen har jag några andra personer som jag brukar vända mig till om jag behöver ett bollplank. Men det här med film och videoredigering är något som jag vill lära mig mer om framöver. När det gäller det pedagogiska så har du en poäng. Många forskare får dåligt samvete när de ser mig och säger ”Oj, var det något jag skulle skicka till dig ...?” Det är lite kul.

Känner du att webben är den institutionsangelägenhet som den borde vara?
– Ja det har blivit mycket bättre på vår institution. Vi har fått upp farten nu. Sen får man ju ha förståelse för att till exempel forskarna inte har tid att gå in så ofta och läsa på den egna webben. Men jag tycker att det är fler forskare som förstår vikten av att vara synlig på nätet och till exempel ha en tydlig och uppdaterad CV-sida om sig själv och sin forskning. Att det kan vara viktigt och positivt att till exempel finansiärer kan hitta rätt information om en.

Har HUV:en andra kommunikationskanaler som du tar hand om? Facebook? Twitter? Instagram?
– Vi har inga egna kanaler i sociala medier i dagsläget men vi arbetar ibland via VH-fakultetens Facebooksida. Sen har vi en egen Youtube-kanal där vi kommer fylla på med videoklipp framöver. Vi har också lagt en hel del tid på att utveckla ett system för internkommunikation som blivit väl emottaget på institutionen.

Att uppdatera innehållet och hålla det aktuellt och relevant kan ta väldigt mycket tid. På hur många procent har du din kommunikatörsroll på? Känner du att du hinner med att göra det som du vill?
– Just nu ligger jag faktiskt på hela 50 procent på min institution. Men då jobbar jag inte bara med webben utan sysslar mycket med andra kommunikativa uppgifter som att jobba med presentationer, granska texter, underhålla vår Sharepoint-site, hjälpa till med att skriva pressmeddelanden, fotografera etc. Men visst är webben den allra största arbetsuppgiften jag har och där tar arbetet med att beskriva våra forskningsområden och hålla projektsidorna aktuella en stor del av min tid.

Har du någon grupp på institutionen där du har möjlighet att diskutera innehållet på webben? Vem ger dig information?
– Jag har ett mycket bra och konstruktivt samarbete med min prefekt och med min administrativa chef. En av våra nya rutiner innebär att alla på vår institution kan leverera nyhetsstoff till mig en gång i veckan som jag sedan publicerar internt eller externt. Det tycker jag är en förbättring mot tidigare när man mer fick jaga innehåll. Sen har vi ju i perioder haft bra samordning mellan webbredaktörerna på VH-fakulteten. Just nu ligger det lite på is. Det har varit bra möten där vi kan diskutera aktuella saker och hjälpa varandra. För mer tekniska frågor så vänder jag mig till webbredaktionen när jag behöver ventilera något. De är jättebra.

Har du några specifika önskemål när det gäller webben, som till exempel att använda egenproduceradfilm i större utsträckning?
– Det vore roligt att jobba mer med film och jag tror de yngre målgrupperna förväntar sig det. Men man måste också inse att det tar väldigt mycket tid, särskilt redigeringsarbetet. Men vi kommer försöka filma mer i forskarnas vardag och göra korta videos. Där gäller det nog att man har tänkt till lite innan man filmar och funderat på vad man vill få ut av materialet. Sen jagar jag alltid bra bilder till webben. Det kan man aldrig få för många av.

Kan du ge andra webbpublicerare på SLU något råd?
– Ja, att se till att arbetet med webben får ta tid på institutionen. Många arbetar på oanständigt låga procent. Man måste få in tänket att webben är mångas angelägenhet men samtidigt att en bra webb grundläggs hos en väl utbildad kommunikatör som har tid att göra ett bra jobb. Man behöver fundera på vilken ambitionsnivå man vill ha på sin webb. Sätter man ribban för högt och sen inte har tid att underhålla innehållet så blir det inte bra. Då är det bättre att sänka nivån och se till att allt innehåll är uppdaterat och gärna snyggt. Kolla runt på olika webbar hur andra har gjort. Det ger inspiration och nya idéeer. Ibland kollar jag igenom startsidorna hos alla institutioner på SLU.

Får du någonsin uppskattning för det galanta jobb du gör?
– Ja, det tycker jag faktiskt! Förutom att jag själv tycker att jag har ett jätteroligt jobb så får jag många förfrågningar om jag kan hjälpa till med olika saker. Det tar jag som ett bevis på att folk gillar det jag gör och det känns roligt. Det finns så många trevliga personer här på SLU. Jag trivs väldigt bra här.

 

14 september 2018 5
Provtagning för SLU – uppgiften som går i arv

Provtagning för SLU – uppgiften som går i arv

Vattentätt Om ett prov tas på fel sätt kan analysresultatet aldrig bli rätt – hur noggrant provet än analyseras. Med den övertygelsen anordnade institutionen för vatten och miljö en workshop för de provtagare som levererar vattenprover till institutionen. Institutionen har samarbete med omkring 160 provtagare över hela landet. En del av dessa har nu gått på workshopen för kunskapsutbyte och för att lära sig mer.
25 oktober 2018 2

Twitter

SLU och Jordbruksverket ordnar växtskyddskonferens för jord-, skogs- och trädgårdsbruk i Uppsala 14–15 november. Ny… https://t.co/fwxUiDlVAz @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Vissa sortblandningar tycks minska angreppen av skadeinsekter. Två kornsorter som odlades tillsammans hade betydlig… https://t.co/6Z0zM6ME3F @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Abborrens arvsmassa kartlagd https://t.co/Y5t76AFbqU @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Två kandidater till att bli rektor för SLU är nu framtagna av rekryteringsgruppen och ska kallas till hearing med S… https://t.co/XDxNaQzEm4 @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Två kandidater till tjänsten som SLU-rektor https://t.co/ipNYj4ofqe @_SLU via Twitter 14 dagar sedan
Svensk bäverstudie kan bana väg för fler bävrar i andra länder. Inplantering av bäver tycks ge en större biologisk… https://t.co/0yzxkSQFAt @_SLU via Twitter 15 dagar sedan